Tågkaos, del 347

I går var det dags igen. Totalt tågkaos i stora delar av Skåne.

Först revs en kontaktledning ner mellan Malmö och Lund. Sedan havererade ett godståg på samma sträcka. Frampå kvällen, när man trodde att det skulle ordna upp sig, blev en järnvägsbro strömförande i Malmö. Dessutom hann ett signalfel i Danmark, på København H, komma och gå under dagen.

Jag skulle inte börja jobba förrän vid 21.30-tiden på kvällen, men redan under dagen började det plinga till av mejl från vår trafikledning. Massor av tåg som skulle vända och få nya destinationer – eller bara ställas in. Ersättningsbussar som hade beställts och förhoppningsvis var på väg. Taxipendel som skulle se till att personal kom förbi det drabbade området och kunde fortsätta sin tjänst.

Vid ett tillfälle kom ett något ovanligt besked: »Finns inga fler bussar att få tag på i södra Sverige.« Då har man försökt med allt. Till slut fick man be danska driften om hjälp för att åtminstone kunna ha någon form av ersättningstrafik över Öresundsbron. Övriga sträckor kunde helt enkelt inte hjälpas mer än vad som redan hade gjorts.

Jag insåg att jag skulle bli drabbad på något vis. Min uppgift den kvällen var visserligen bara att köra från Helsingborg till Göteborg, men det ska ju finnas ett tåg att köra också. Och ström.

När jag väl började var det helt stopp från Eslöv/Kävlinge och söderut. Ingen ström i kontaktledningen. Arbetet med att fixa den strömförande bron gjorde att man tvingades stänga av den sektionen. Plus sektionerna som var närmast anslutna, för att inte riskera att det skulle bli en överbryggning av något tåg. Det gjorde att det drabbade området blev så mycket större än där problemet fanns.

På väg ner till plattformen såg jag att det stod vagnar ute på personbangården. Och både jag och tågvärden skulle börja vår tjänst här i Helsingborg, så det fanns åtminstone en chans att vi skulle kunna nyutrustas med ett nytt tågsätt och avgå i tid. Fortfarande hade ingen specifik information om vår avgång kommit bland alla mejl, och Trafikverkets siffror kunde man inte lita på, så jag ringde till trafikledningen. Jag ogillar egentligen att göra det när det är tågkaos, för de har tillräckligt att göra än att svara på samtal från alla enskilda medarbetare som vill veta hur det går med just deras tåg, men ibland kan man hjälpa dem att tänka. 😉

Nej, det skulle inte bli något nyutrustat tåg för oss. Dels var det snart ett tåg på väg från Kävlinge (som egentligen skulle till Danmark, men som inte hade kommit längre), dels skulle vagnarna som stod på bangården användas till trafiken tidigt dagen efter. Det skulle ju köras tåg då också.

Till slut kom vårt tåg. Vi var drygt 20 minuter sena då, men tåget var friskt (inga avstängda motorer eller bromsar) och signalen ut låg redan, så vi skyndade oss iväg. 20 minuter går att ta igen på vägen till Göteborg.

Fast inte denna kväll. Först fick vi möta ett Pågatåg i Kattarp. Sedan försvann strömmen i Laholm. Norr om Halmstad var det enkelspårsdrift en längre sträcka, så vi fick vänta in ett av våra egna tåg innan vi kunde ta oss vidare. Därefter fick vi först vänta i Hamra på ännu ett mötande tåg, innan fjärrtågklareraren kom på att vi borde få gå först… Och så enkelspår igen norr om Värö, innan vi kunde rulla ostörda nästan hela vägen in till Göteborgs centralstation. Vi var då fortfarande runt 12-13 minuter sena.

Några reflektioner så här i efterhand:

• Man kan aldrig få för mycket information. Vi fick väldigt många mejl från trafikledningen, men det är bara skönt att veta så mycket som möjligt. Det handlar om att filtrera vad som är relevant för en själv, i stället för att någon annan ska bestämma det. Frågan är om man inte skulle skruva på kranarna till resenärerna också.
• Bussarna räcker aldrig till. Det finns egentligen inte en chans när en störning av det här slaget uppstår. Även om man mot förmodan skulle hitta många bussar som motsvarar antalet sittplatser på tågen, så kan de ändå inte färdas lika snabbt mellan stationerna som tågen gör. Man kommer att bli försenad. I princip garanterat.
• Trafikverket kan fortfarande inte visa rätt tider. Som vanligt verkade Helsingborg vara mer drabbat än andra orter, men jag såg på flera ställen hur beräknade avgångstider var alltför optimistiska. För att inte säga omöjliga. Mitt tåg skulle egentligen ha avgått 21.53. Ny avgångstid beräknades till 22.06. Och den tiden stod kvar, från runt 21.50 till klockan 22.10..! Med andra ord: Nästan fem minuter efter att tåget skulle ha avgått, var det fortfarande beräknat att avgå. Uselt.

Jag fick en kortare nattsömn på grund av händelserna, men det var mycket milt i jämförelse med vad både personal och resenärer fick utstå. En del verkade ha fastnat i exempelvis Kävlinge utan minsta möjlighet att komma vidare. Varken bussar eller taxi fanns i närheten.

Här önskar man att det fortfarande fanns stationer som var öppna. Eller kunde öppnas vid behov. Men det lär nog inte ske. Det finns ett alltför litet behov av öppna stationsbyggnader numera. Och ingen är väl intresserad av att betala för dem, skulle jag tro.

Så om ingen annan kommer på en bra och hållbar lösning, så finns det väl bara ett råd gällande tågkaos: Hoppas att du inte hamnar i ett.