Ännu en gång började min arbetsdag med att mejl började trilla in. En husbil och en varubil hade kolliderat utanför Karlskrona, och ena eller båda verkade ha kört in i bommar. Järnvägstrafiken till och från Karlskrona fick därför ställas in.
Genast började driften att jobba: Ställa in tåg, vända tåg, beställa ersättningsbussar, beställa taxi till personal… Och så mejla ut till alla oss andra i personalen för att vi ska veta vad som händer.
En sådan här händelse är förvisso lokal, men följdverkningarna kan nå långt. Beroende på var och när det sker, kan resten av tågtrafiken – även för andra operatörer – påverkas. Det kan vara personal som kommer för sent till sina andra tåg, fordon som inte går att tillgå, tåg som måste vänta in sena resenärer. Allt.
Eftersom olyckan inträffade vid en järnväg, utser Trafikverket en OPA – olyckplatsansvarig. Den personen »ansvarar för samordningen av arbetet på olycksplatsen, ansvarar för röjningsarbetet och beslutar om i vilken omfattning trafik kan tillåtas passera förbi olycksplatsen«.
Första turen gick ner till Malmö. Det var fordonsbrist och jag körde därför med färre tågsätt än jag borde haft. Det stod ingen anledning till bristen. Berodde det på olyckan? Var det vagnar som måste till verkstad? Ingen aning; bara att acceptera.
Väl i Malmö skulle jag hjälpa till att multa ett tåg. Precis samma punktinsats som min kollega hade i Göteborg i går. Fast på väg till spåret där sammankopplingen skulle ske, såg jag ett ensamt tåg stå en bit ut till spåret. Och en massa resenärer som plötsligt vandrade dit. Det kom en tågvärd också, men ingen lokförare.
Jag frågade tågvärden vad som stod på. Svaret var att de plötsligt fick besked om att byta tågsätt, från ett som stod på spår fem till ett som stod på spår åtta. Men lokföraren var fortfarande kvar vid det andra tågsättet. Eftersom jag hade tid innan jag skulle hjälpa till med det andra tåget, bestämde jag mig för att öppna upp det här tågsättet, skylta och rigga. Så när den andra lokföraren väl kom, var tåget redo att rulla iväg. Det gick förvisso sent, men inte lika sent som om det gjort om jag inte hade varit där.
Jag ska bara nämna en detalj, som en del kanske finner intressant. I min första del i den här miniserien, nämnde jag ett TBFH-skåp och hur man kunde begära tågväg genom det. Tja, i de fall dessa skåp har försvunnit (kan inte svara om det har skett i samtliga fall), så har man i stället gått över till JIMO. Det står för Järnvägstjänster i Mobiltelefonen.
När ett tåg har matat in sitt tågnummer i tågtelefonen och det börjar bli dags för avgångstid, kan man genom att ringa kortnumret 1800 själv begära tågväg – direkt från förarhytten. Mycket smidigt! Jag hoppas att JIMO utökas med möjlighet att exempelvis ringa ett kortnummer för att påpeka för tågklareraren att man har rött framför sig.
Efter att ha hjälpt till med riggningen, gick jag till det som faktiskt stod på mitt schema: Multning. Det var mycket personal på plats (en lokförare, två tågvärdar, en växlare och så jag), men det gick bra ändå…
Sedan var det dags att rigga mitt eget tåg. Det stod låst, så jag fick först låsa upp det för att komma in. Och här kommer nästa (ointressanta) detalj: Luckan för vredet sitter väldigt långt ner på Öresundstågen (som ni ser på bilden). Vid en perrong blir det mycket hukande och risk för att saker trillar ur fickor. Man ser med avund på kollegorna på Arriva, eftersom motsvarande lucka för Pågatågen sitter en bit högre upp.
Ack ja, det är inget lätt liv för en lokförare. 😉
Färden tillbaka till Helsingborg gick bra. Vid avgången tillbaka ner, valde tågvärden att släppa på en person, trots att tiden var inne och vi egentligen skulle avgått. Givetvis kom det flera andra efter, varav en barnvagn, som också blev tvungna att släppas på. Det är på ett sätt snällt att vänta in folk, men på ett annat föredrar i alla fall jag att folk lär sig att hålla tidtabellen. Vi blir så lätt sena också. Just nu är det extra jobbigt just i Helsingborg, när vi fortfarande har en hastighetsnedsättning i Ramlösa på grund av ett gammalt växelfel.
Nere i Malmö blev det en längre rast. Det fick bli portaljakt och fika.
Nästa uppgift var att köra tåg till Kristianstad. Det hade tydligen varit lite krångel med mitt tåg, då det aldrig kom över till Danmark från första början. Någon hade dragit i nödbromsen på den svenska sidan och tågvärden hade inte lyckats lokalisera var detta skett..! Det låter väldigt märkligt, men det var vad som sades. Och när det inte gick att lokalisera var nödbromsen dragits, går det inte att återställa den – och då blir det omöjligt att köra vidare.
Kontentan blev att det aldrig kom till Danmark och därför vände i Hyllie och kom tillbaka. Uppenbarligen efter att man faktiskt löst problemet…
I Malmö upptäckte vi i stället ett annat problem: Det fanns inga fungerande toaletter i det bakre tågsättet. Detta skulle egentligen ha kopplats av i Kristianstad och fortsatt till Karlskrona, men det vore lite dumt. Efter ett samtal till fordonsledningen fick vi tillstånd att göra en omvänd avkoppling i Kristianstad. Trafikverket informerades och växlaren skulle stå beredd att köra ut det bakre tågsättet på godsbangården.
Nu borde väl alla problem vara lösta. Men icke. Jag kom fram till Mellby, strax söder om Hässleholm. Där var det signalfel. Det gick dock att passera genom att fylla i den okända Blankett 21.
På grund av signalfelet kom vi till Kristianstad lite sent, men inte mycket. Jag såg en man på plattformen som försökte vara hjälpsam och få ut folk ur tåget, så de kunde gå till rätt vagn. Jag tackade honom för insatsen, men förklarade att just i dag skulle det vara tvärtom med vilket tågsätt som gick vidare till Karlskrona.
Tågsättet som kopplades av och kördes ut av växlaren, var samma som jag skulle köra tillbaka till Hässleholm som tjänstetåg. Så det var bara att stå kvar tills tågsättet kom tillbaka.
Jag fick ett sent pågatåg framför mig, så jag hann precis ställa tåget i Hässleholm och gå till tåget som jag skulle passåka med ner till Lund. Om jag hade missat det, så hade jag antingen fått vänta till tåget nästa timme eller tagit ersättningsbussen till Helsingborg. Usch.
Rymdfrost 