Vi hade fått förslag från flera håll att besöka Lucca. Det såg verkligen fint ut, men å andra sidan – vad gör inte det här? 😉
Vi valde dock vårt förhandsval: Pisa. Det skulle ha varit konstigt att vara så nära den staden och låtit bli att kolla in det berömda lutande tornet.
Våra väskor checkade vi in på Pisa Centrale för €10, så vi slapp släpa runt på dem. Ja, den här gången tyckte vi att det var värt priset. Tornet ligger runt 22 minuter från stationen, och vi tänkte inte ta den kortaste vägen varken dit eller tillbaka.
(De ljusa linjerna på bilden ovan är så kallade skuggstrålar.)
Tänker man på Pisa så tänker man automatiskt på tornet. Ingenting annat. Eller? Möjligen vet man att Galileo Galilei föddes och delvis verkade här.
Är Pisa någonting att besöka då, utöver tornet? Tja, vi som bara besökte den under ett antal timmar kanske inte ska uttala oss. Men staden påminde oss om de flesta andra italienska städer: En blandning av breda gator och smala gränder. Lite äldre hus blandade med ännu äldre hus.
Och så ett antal försäljare vid de större turistmagneterna. Just i dag verkade polisen vara på hugget, för vi fick se lite katt och råtta-lek vid tornet.
Jag fick en ny upplevelse i dag. Vi skulle äta en snabb lunch i Pisa, så vi tog ett bord på Restaurang Gyllene Måsen.
Som vanligt var jag i behov av glutenfri mat, så vi försökte beställa detta i kassan. Vi blev hänvisade till en av beställningspekskärmarna, som ser likadana ut som i Sverige. De fungerar lika dåligt också. Ologiskt och rörigt.
Och ja, precis som i Sverige så fanns det ingen möjlighet att ändra en hamburgare till att ha glutenfritt bröd. Vi fick då hjälp av kassörskan, som visade att det faktiskt fanns ett glutenfritt alternativ – men det var en dubbel cheeseburgare. Inget annat kunde fås glutenfritt. Okej då.
Så jag beställde det. Efter några minuter fick jag en liten papplåda. Och inuti den fanns…
…en inplastad cheeseburgare. Alltså, helt inplastad. Den lär ha varit antingen fryst eller nedkyld och sedan mikrad tillbaka till livet. Ett litet moln av vattenånga steg upp när jag öppnade påsen.
Det värsta var nog att den faktiskt smakade helt okej. 🤓
Fast inget slår Max hemma i Sverige! De har inte bara de godaste hamburgarna, de har också de bästa pekskärmarna. Enkelt, överskådligt – och appen fungerar lika bra. Att det ska vara så svårt för McD och Burger King?
Nå, tillbaka till Pisa.
Många kyrkor står öppna och det är fritt att gå in och bara titta eller sitta ner en stund. Och gärna lägga en slant eller två i kollekten, förstås.
Ovanstående bild är tagen i en av dessa kyrkor. Det var egentligen rätt så mörkt därinne, vilket inte syns. Den bilden hade jag inte kunnat ta på den analoga tiden, för då var man låst till hur ljuskänslig film man råkade ha i kameran för tillfället. Nu var det bara att skruva upp iso-värdet lite snabbt, ta en bild eller två, och sedan sänka igen när man kommit ut i solen. Länge leve den digitala tekniken!
Och så kom vi fram till tornet till slut. Som lutade. Ingen ondskefull Stålmannen som varit framme här inte…
Tornet var förstås lite kul i sin udda skepnad, men roligast var utan tvekan alla besökare. Alla skulle ha varsin bild där de antingen försökte stötta upp tornet eller trycka ner det.
Kyrkan (eller vem som nu äger området) borde ta en 50-centare för varje person som kliver upp på stenpelarna. De hade tjänat en förmögenhet.
En glass på ett av torgen och sedan snabbtåg till Urbs Aeterna, Den eviga staden: Rom.
Vi har varit ute i snart två veckor och ändå fortsätter resan söderut. Det är ju inte klokt det här. 🙂 Fast vi kommer att behöva åka norrut så småningom. Vi har ett begränsat antal resdagar på våra interrailbiljetter och vi vill ju kunna ta oss hem så småningom.
Vårt hotell ligger ganska nära centralstationen (Roma Termini), så det var inte så långt att gå. Trots det hann vi med att se rätt många utslagna människor. Det känns som om kvarteren runtomkring inte är några man ska vandra i när det har blivit mörkt.
Detta samtidigt som det ligger rätt många fina hotell och banker här. Ena gatan är mörk och nedgången, andra gatan har lyxbutiker och massor av belysning. Det är verkligen stora kontraster vi får se.
Det är kontraster på vårt hotell också. Vissa saker är trevliga, som gratis morgontofflor och sängar som man kan justera huvud- och fotända i höjdled på. Andra saker är mindre trevliga. Som mögel i taket i badrummet… 😕
Vi får väl klaga lite i morgon. Nu är det för sent för att göra något annat än sova. Det känns som om det kommer att bli mycket varmt och mycket gång. Precis som alla dagar hittills, nästan. 🙂
Rymdfrost 