I valet och kvalet

Under väldigt många år var jag medlem i Moderaterna. Det innebar dock inte att jag alltid röstade på dem när det blev dags för val. Ibland hamnade min röst hos Kristdemokraterna, ibland hos (dåvarande) Folkpartiet – allt beroende på vilka som för tillfället behövde stödröster. Detta är nog mest vanligt bland borgerliga väljare, som ofta kan tänka sig att stödrösta på ett borgerligt systerparti om det blå blocket kan ha fördel av det för att kunna bilda regering.

Nu är jag inte längre medlem i M, eller i något annat parti heller för den delen. Därmed har jag fler vardagskvällar över till annat, för oj, så många sådana kvällar som försvann till politiska möten…

Därmed är också frågan om vem jag ska rösta på mycket mer öppen. Det kan fortfarande bli Moderaterna, det kan bli något annat inom Alliansen också. Eller något helt nytt?

Jag har helt enkelt inte bestämt mig än för vilka det blir. Förmodligen blir det i alla fall inte samma parti på riksplanet som i regionen eller i kommunen.

Men hur ska jag välja? Och vad ska jag gå efter?

valetkvalet_01
Alliansens partiledare i Malmö 2006.

Tanken slog mig då att jag skulle kunna gå lite efter min tro, eller snarare min icke-tro.

Jag har alltid varit ateist (eller icke-troende, om man nu tycker a-ordet är fel i mitt fall), men det tog lång tid innan jag faktiskt agerade efter det. Dock: Så småningom slutade jag sjunga med i psalmerna eller läsa med i trosbekännelsen, när jag någon gång var i kyrkan för exempelvis dop eller bröllop. Jag menar… Jag tror ju inte på Gud Fader allsmäktig etc, så varför skulle jag sjunga eller tala med i något som påstod det? Det kändes som själva definitionen av hyckleri.

Efter ännu en tid gick jag ur Svenska kyrkan (ett medlemskap som jag hade enbart för att mina föräldrar lät döpa mig som spädbarn). När jag skulle gifta mig blev det ett borgerligt bröllop – och vår dotter fick en namngivningsfest och inte ett dop.

Så borde jag kanske ta min icke-tro i beaktande när jag nu ska välja vem/vilka jag ska rösta på?

Frågan kanske låter märklig för många, för vad är det som är konstigt med att vara ateist i Sverige? Är det inte världens mest sekulariserade land? Inte ens Kristdemokraterna är ju särskilt kristna numera. Det är väl bara att rösta på vilket parti som helst i så fall?

Men att Sverige mestadels skulle bestå av ateister och vara genomsekulärt, är en sanning med modifikation. Ämnet »tro och religion i Sverige« är egentligen värt ett helt eget blogginlägg, men i korthet: Dels är svenskar mer troende än vi kanske tror, dels låter de ibland religionen spela en större roll än den borde få göra (om vi nu ska ha ett sekulärt samhälle).

Om man ser till vad partierna uttrycker för åsikter i olika frågor, speglar detta ungefär vad befolkningen i stort anser. Det är bara att titta på hur väljare och politiker ser på exempelvis religiösa friskolor eller skolavslutningar i kyrkan.

Skolan ska enligt lag vara icke-konfessionell, vilket innebär att det inte får finnas religiösa inslag i utbildningen. Detta är inte för att det offentliga ska motverka religion, utan för att det offentliga inte ska ta ställning om en viss religiös inriktning.

Skolverket anger själva att det inte är några problem att ha skolavslutning i exempelvis en kyrka, så länge »det inte förekommer några religiösa inslag som bön, välsignelse eller trosbekännelse«.

Men en del partier tycker att det »hör till« att inte bara ha skolavslutning i kyrkan, utan att man även ska låta präster be en bön eller liknande. Som det var förr (då Sverige som samhälle egentligen var mer genomkristet än USA någonsin har varit eller är).

Nå, jag var intresserad av att veta hur partierna faktiskt tycker i sådana här frågor, så jag skickade fyra frågor till de partier som just nu sitter i riksdagen, samt till Feministiskt Initiativ:

Fråga 1:
Svenska kyrkan, tillsammans med en del andra trossamfund, får
ekonomisk hjälp av Skatteverket genom att myndigheten kostnadsfritt
drar in medlemsavgiften åt dem. Vilken är er inställning i denna
fråga?

Fråga 2:
Sveriges television och Sveriges radio sänder regelbundet gudstjänster
och liknande religiösa riter och händelser. Syftet sägs bland annat
vara att »brett skildra och spegla samhälls- och kulturliv« i landet.
Vilken är er inställning i denna fråga?

Fråga 3:
Skolavslutningar kan hållas i kyrkan, men det har hittills bara fått
ske om (för att citera Skolverket) »det inte förekommer några
religiösa inslag såsom bön, välsignelse eller trosbekännelse«. Det har
de senaste åren höjts röster för att sådana religiösa inslag trots
allt ska få förekomma. Vilken är er inställning i denna fråga?

Fråga 4:
Enligt lag (2001:499) om omskärelse av pojkar får deras förhud runt
penis helt eller delvis avlägsnas, även om det inte är medicinskt
motiverat och så länge pojken inte säger nej (det vill säga: är
tillräckligt liten). Vilken är er inställning i denna fråga?

Fråga ett är nog en grej som inte många tänker på, men Skatteverket drar alltså in medlemsavgiften till ett antal trossamfund genom skattsedeln. Och det är bara för trossamfund, inga andra. Inga fackföreningsavgifter, inga avgifter till Amnesty eller Världsnaturfonden, utan bara till Svenska kyrkan och några andra (exempelvis FrälsningsarménBosniakiska Islamiska Samfundet och Islamiska Shiasamfunden i Sverige).

Fråga två har jag längre förundrats över. Både SVT och SR säger sig båda vara »oberoende i förhållande till religiösa särintressen«, men lyckas ändå klämma in fasta religiösa inslag varje dag..! Jag förstår att de måste »spegla samhället« och vad de nu brukar ange som anledning till att sända strikt religiösa program, men att sända morgonandakt varje vardagsmorgon? Helgmålsringning varje lördag? Gudstjänst varje söndag? Helt ofattbart.

Fråga tre rör alltså skolavslutningarna. Och fråga fyra brukar vara ett hett debattämne: Är det okej att göra ett onödigt medicinskt ingrepp på småbarn, och kunna använda religion som motivering?


Detta är vad jag fick som svar, med stavfel och allt (i kronologisk ordning som svaren inkom, med svarstiden angiven):

valetkvalet_vansterpartietVänsterpartiet (1 timme)

  1. Vänsterpartiets uppfattning är att religiösa föreningar bör jämställas med andra föreningar också vad gäller finansieringsvägar, därför anser vi inte att staten ska hjälpa Svenska kyrkan och andra trossamfund att ta in medlemsavgifter.
  2. När det kommer till om Public service kanaler ska sända religiösa inslag har vi ingen partilinje, men det är inget som vi är emot. Public service har ett uppdrag att garantera medborgarna ett brett utbud av program och tjänster som ska präglas av demokratiska och humanistiska värden, folkbildningsambitioner, mångfald och kvalitet och det ska vara tillgängligt för alla oavsett förutsättningar och bakgrund. Däribland kan man tolka att t ex gudstjänst bör sändas för de medborgare som kanske inte själva kan ta sig till en kyrka.
  3. Vänsterpartiet tycker inte att det är skolans uppgift att fostra elever i en viss religion, därför är det bra att vi idag har ämnet Religion som tar upp flera olika religioner istället för att specifikt som t ex kristendomskunskap. Om skolan planerar att hålla avslutningen i kyrkan så är det viktigt att rektorn har en dialog med kyrkan för att försäkra sig om att det inte kommer finnas konfessionella inslag vid avslutningen. Om kyrkan upplever att skollagens krav inte går att förena med kyrkans uppdrag så får skolan arrangera avslutningen på annat sätt.
  4. För manlig omskärelse tycker vi att en åldersgräns bör införas så att omskärelse som inte är medicinskt motiverad endast får utföras på personer över 18 år. Vi slår vakt om individens självklara rätt att slippa omotiverade medicinska ingrepp. Spädbarn har ingen möjlighet att själva samtycka till ett ingrepp som omskärelse. Äldre pojkars möjligheter att säga nej får ses som ytterst begränsade, då trycket från familj och traditioner kan vara hårt.

valetkvalet_feministisktinitiativFeministiskt Initiativ (7 timmar)

  1. Feministiskt initiativ ser att Svenska kyrkan historiskt har en särställning i det svenska samhället, men menar att likvärdighet för alla organisationer är viktig i dagens sekulära samhälle. Att låta enbart vissa trossamfund plocka in medlemsavgift via svenskt skattesystem är en rest från gamla tider och verkar i viss mån diskriminerande mot andra samhällsviktiga organisationer. Rimligare vore att Svenska kyrkan själva samlar in sin medlemsavgift och stöds via Myndigheten för stöd till trossamfund som de andra trossamfunden.
  2. Public service ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Fria medier är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle och därför ska Feministiskt initiativ lika lite som andra partier bestämma över SVT:s och SR:s programinnehåll. Dock anser vi att det med utgångspunkt från public service uppdrag är motiverat att sända religiösa inslag, beroende på hur stort intresset/behovet hos befolkningen är. En sekulär stat – och i det här fallet public service – innebär inte frånvaron av trosuppfattningar, utan ska vara en garant för att många olika trosuppfattningar och livsåskådningar kan samexistera. Andliga, etiska och existentiella inslag, oavsett om dessa innefattas i en viss organiserad religion eller inte, är viktiga för en levande kultur och bildning. Däremot skulle det behöva bli en större bredd av vilka och hur många trosinriktningar som ges plats – dels för att spegla befolkningen i sin helhet, och dels för att folkbilda kring en större mångfald av andliga och religiösa filosofier. I vårt politiska handlingsprogram talar vi särskilt om vikten av interreligiös dialog, liksom ett ökat utrymme för sekulära existentiella och etiska samtal. Generellt tror vi att samhället har allt att vinna på en bredare och djupare kunskap om olika religiösa, andliga och existentiella filosofier och praktiker, där omsorg och respekt präglar dialogen istället för förenklingar och fördomar.
  3. Feministiskt initiativ vill hålla kvar vid principen att skolavslutningar och liknande sammankomster ska vara icke-konfessionella och utan religiösa inslag enligt Skolverkets definition. Att hålla skolavslutningar i kyrkans lokaler behöver i sig inte innebära något problem.
  4. Feministiskt Initiativ anser att inga övergrepp mot barn ska kunna ske lagligt i Sverige. Barns kroppar är deras och barn har rätt till kroppslig integritet. Feministiskt initiativ motsätter sig omskärelse av icke medicinska skäl av pojkar under 18 år.

valetkvalet_socialdemokraternaSocialdemokraterna (8 timmar)

  1. Vi står bakom nuvarande lag, regelverk och förordningar för Skatteverkets verksamhet.
  2. Vi ser public service som en självständig medieaktör och inte som en komplettering till kommersiell media. Sveriges Radio och Sveriges Television får därför aldrig begränsas till att bara sända smala program utan ska ha ett brett utbud av nyheter, samhälls- och kulturprogram, film, dokumentärer och nöjesprogram.
  3. Socialdemokraterna står bakom nuvarande skollag och förordningar, där vi menar att skolavslutningar får förekomma i kyrkan utan religiösa inslag.
  4. När det gäller omskärelse av pojkar som inte är medicinskt grundad så var detta oreglerat i lagstiftningen fram till 2001. Riksdagens beslut innebar att smärtlindring blev obligatoriskt och att ingreppet endast får utföras av legitimerad läkare med den särskilda kompetens som behövs eller av person som har fått särskilt tillstånd av Socialstyrelsen. Omkring 3 000 pojkar i Sverige omskärs årligen av religiösa eller kulturella skäl. Cirka 1000 av dessa utförs inom den offentliga hälso- och sjukvården där ungefär hälften av landstingen utför omskärelse. Några få utförs av personer som har särskilt tillstånd av Socialstyrelsen. Övriga omskärs utomlands eller av privatpersoner utan att något landsting är inblandat.

    Socialstyrelsen har utrett flera fall där pojkar som omskurits av icke behöriga drabbats av komplikationer. Därför föreslår Socialstyrelsen att landstingen enligt lag ska erbjuda omskärelse av pojkar på ickemedicinska grunder. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gått ut med en rekommendation att landstingen ska erbjuda omskärelse inom sjukvårdens ram för att undvika medicinska komplikationer. Vi delar bedömningen att det är angeläget att omskärelse sker under säkra former och kan inte ställa oss bakom förslag om att förbjuda omskärelse.

    Den socialdemokratiska regeringens uppfattning när lagen infördes 2001 var att ett förbud mot omskärelse är en sådan inskränkning av religionsfriheten som inte är tillåten eftersom det inte går att visa att omskärelse, om det utförs rätt, är ett skadligt ingrepp som motiverar ett förbud. Redan på den grunden är det således uteslutet att genomföra ett förbud. Vidare skulle ett förbud enbart medföra att verksamheten tvingades ut i det illegala fältet och att utrymmet för s k köksbordskirurgi skulle öka. Detta skulle inte på något sätt gagna de pojkar som det handlar om. Snarare skulle det strida mot barnens bästa.

valetkvalet_centerpartietCenterpartiet (1½ dygn)

  1. Vi vill att staten fortsatt ska stödja trossamfund, men på villkoren att dessa då följer svenska lagar och värderingar.
  2. Vi har inget förslag på att SVT och SR ska sluta sända gudstjänster och andra liknande religiösa saker.
  3. Kommunala skolor ska vara fria från religiösa inslag, men vi tycker att konfessionella friskolor ska få finnas och då får man naturligtvis ha konfessionella inslag i skolan utanför undervisningen.
  4. Vi vill att omskärelse på pojkar ska fortsätta vara lagligt i Sverige på det sätt som det är nu.

valetkvalet_liberalernaLiberalerna (20 dygn)

  1. Det stämmer att Skatteverket bistår vissa trossamfund med uppbörden av medlemsavgifter. Detta var en del av den flerpartiuppgörelse som låg bakom att Svenska kyrkan skildes från staten vid millennieskiftet, något som vi liberaler var starkt pådrivande för. På den tiden Svenska kyrkan var statskyrka var kyrkoskatten en del av den statliga skatteuppbörden, och eftersom Svenska kyrkan var helt beroende av detta system hade ett tvärt upphörande lett till att Svenska kyrkan i praktiken stått utan möjlighet att samla in medlemsavgifter.

    Skatteverket har därför även fortsättningsvis haft i uppgift att samla in medlemsavgifterna till Svenska kyrkan (kyrkoavgiften), men för att systemet ska vara religiöst neutralt har samma möjlighet öppnats också för andra registrerade trossamfund. Dessa betalar då en administrativ avgift som ska täcka Skatteverkets kostnader. Svenska kyrkan är befriad från denna administrativa avgift men får i gengäld inte lov att ansöka om statsbidrag hos Myndigheten för stöd till trossamfund, vilket andra trossamfund kan göra.

    Vi har inte några förslag om att ändra dagens system. Samtidigt vet vi förstås att finns principiella argument mot att staten ska hjälpa till med uppbörd av avgifter till fristående trossamfund. En eventuell förändring av detta system måste dock ske på ett sätt som fungerar för samfunden, så att inte deras verksamhet slås undan.

  2. Public service-medierna har ett sändningsuppdrag från det allmänna, men det är inte staten utan programföretagen själva som ska styra programinnehållet. Som liberaler vill vi inte att staten ska bestämma vilka program som ska sändas eller inte sändas. Sändningstillståndet för SVT föreskriver SVT ska ha ”ett mångsidigt programutbud som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper” och att programmen ska ”spegla förhållanden i hela landet och den variation som finns i befolkningen. Vidare sägs att programmen ska genom mångsidighet tillgodose skiftande intressen hos befolkningen i hela landet. Det är mot bakgrund av detta som SVT själv väljer att sända gudstjänster (samma sak gäller för SR). Som politiskt parti har vi inte någon synpunkt på detta.
  3. Vi är nöjda som det är idag.
  4. Vi vill att svenska regler och lagstiftning ska gälla. Vilket är: På pojkar som är yngre än två månader får omskärelser göras av läkare och av personer med ett särskilt tillstånd som utfärdas av IVO. Ingreppet ska alltid, oavsett ålder göras med smärtlindring, som ges av läkare eller sjuksköterska. På barn som är äldre än två månader får förhuden bara opereras bort av en läkare. Den som omskär en pojke utan att vara legitimerad läkare eller utan att ha särskilt tillstånd kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

valetkvalet_kristdemokraternaKristdemokraterna (27 dygn)

  1. Vi anser att detta skall kunna fortsätta. Det är en överenskommelse som brett mellan partierna i riksdagen.
  2. Det är Sveriges Television och Radio som har detta ansvar att spegla Sverige. En del i detta är att ocks sända gundstjänster.
  3. Vi har tagit tydlig ställning för att skolavslutningar skall kunna hållas i kyrkan om skolledningen så vill. Det är också rimligt att man får sjunga ”den blomstertid nu kommer” som är en ”kristen psalm”. Vi ser inte något problemm att detta sker på en skolavslutning.
  4. Lagen har skärpts för ett antal år sedan. Vi står bakom denna. Bland annat infördes krav på att omskärelse ska utföras av sjukvårdsutbildad personal, eller en mohel med särskilt tillstånd, och att smärtlindring ska ges barnet. Så omskärelse utanför dessa riktlinjer är och ska vara förbjuden.

valetkvalet_miljopartietMiljöpartiet (29 dygn)

  1. Vi har inte tagit ställning i denna fråga.
  2. Vi har inte tagit ställning i denna fråga.
  3. Vi skulle säga att detta är en fråga som egentligen handlar om inställningen till religiösa friskolor i stort. Här är partiets ståndpunkt angående religiösa friskolor:

    ”I ett modernt samhälle är respekten för våra kulturella och religiösa olikheter en viktig del, samtidigt som denna respekt inte får tumma på de grundläggande mänskliga rättigheterna. Möjligheten för olika religiösa organisationer att bedriva skolverksamhet under förutsättning att man följer den svenska skolans värdegrund, läroplan och kursplaner är en viktig del för att bygga ett modernt samhälle med respekt för våra olikheter.

    En förutsättning för att Miljöpartiet skall kunna godkänna fristående skolor med religiösa huvudmän som fristående skolor är att dessa följer skolans värdegrund, läroplanen och kursplanerna samt att detta kontrolleras. Detta innebär att man respekterar de grundläggande mänskliga rättigheterna, jämställdhet och demokrati samt att undervisningen följer lagar och regler, att man står under skolinspektionens tillsyn och att undervisningen sker enligt skollagens värdegrund.

    Detta är viktigt för barnen, som på så sätt garanteras en öppen bild av samhället.

    Enligt skollagen är det förbjudet med religiösa inslag i undervisningen. Eventuella religiösa element måste ligga utanför den obligatoriska schemalagda undervisningstiden och vara frivilliga. De skolor som inte följer de lagar som gäller i dag, och t.ex. indoktrinerar barn och ungdomar religiöst eller på annat sätt, skall upptäckas genom Skolinspektionens kontroller och stängas.

    Vi motsätter oss att, som vissa partier gör, generellt utgå ifrån att man är olämplig att driva skola bara för att man tillhör ett religiöst samfund, trots att man tydligt deklarerar att man kommer att följa lagar och regler. Skolinspektionen har rätt att både döma ut böter samt att omedelbart stänga skolor där man bryter mot lagen och elever far illa.

    Vi anser också att det är ur ett barnperspektiv är bättre att dessa skolor är inordnade i det svenska skolsystemet och står under Skolinspektionens tillsyn samt finansieras av det offentliga samhället än att det står utanför samhället och finansieras från annat håll och därmed inte utsätts för en lika hård kontroll.”

    Vi driver alltså inte ett förbud, men ser inte oproblematiskt på skolor med religiösa huvudmän.

  4. Manlig omskärelse förekommer på många håll i världen. Motiven kan vara både sekulära som religiösa. Det handlar ofta om ett ingrepp på små barn som inte själva kan vara med i beslutsprocessen. Vi ser detta som en komplicerad och inte oproblematisk fråga och skulle därför vara öppna för en utredning som tittar på såväl barnrättsperspektivet som etiska överväganden.

Den som har någorlunda koll på politiken, ser att två partier saknas: Moderaterna och Sverigedemokraterna. Dessa har, trots att det nästan har gått två månader sedan jag skickade frågorna och trots påminnelser, inte svarat. Det är svårt att säga varför, men jag ska vara snäll och anta att mina brev antingen försvann i något spamfilter eller att dessa partier fått så många förfrågningar att de inte hunnit med att svara.

Om jag ska gå efter de svar jag faktiskt fick:

Fråga 1: Vänsterpartiet har bäst svar här, följt av Feministiskt Initiativ. Jag tycker det känns ganska självklart att Svenska kyrkan och de andra får klara sig själva. Staten och Svenska kyrkan gick skilda vägar redan 2000. De kan knappast skylla på att de behöver en längre övergångsperiod för att klara av att dra in sina egna medlemsavgifter.

Fråga 2: Det märks att detta inte är någon stor fråga för partierna. Miljöpartiet säger sig inte ens ha tagit ställning… Och jag förstår invändningen från flera av partierna att SVT och SR ska vara självständiga och att staten inte ska detaljstyra vad som sänds. Dock: På något vis borde det ifrågasättas att de så regelbundet sänder religiösa program, som alltid får stå oemotsagda, när det samtidigt sägs att de inte tar några hänsyn till religiösa särintressen. Det känns väldigt skevt.

Fråga 3: Skolavslutningarna väcker lite mer intresse. Vänsterpartiet är tydligast med att det inte får förekomma konfessionella inslag i skolavslutningen, även om den hålls i en kyrka. Kristdemokraterna är, föga förvånande, ensamma om att tycka det är okej med lite »religion« vid avslutningen – fast inte ens de vill gå all in, vilket är glädjande. Jag var faktiskt rädd för att jag skulle få värre svar, med tanke på den diskussion som tidigare har förts av företrädare från olika partier.

Fråga 4: Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ har (återigen) bäst åsikter i en fråga. De vill att det ska vara helt förbjudet med medicinskt icke-motiverade omskärelser på småpojkar. Miljöpartiet vacklar lite. Övriga partier tycker det är okej, bland annat med hänvisning till att ett förbud skulle kunna göra att företeelsen fortsätter men då illegalt och under samhällets radar.

Så… V och FI har åsikter som ligger mig närmast här. Oväntat? Tja, även om jag betraktar mig själv som borgerlig, så finns det förstås åsikter »på andra sidan« som jag anammar och håller med om. Däremot är det förstås tråkigt att exempelvis Liberalerna inte står mer på min sida, även om de öppnade upp för att ändra sig i åtminstone en fråga.

En grej saknar jag verkligen med att inte vara med i ett parti: Att kunna driva egna frågor och påverka andra, så att det faktiskt kan bli skillnad i den politik som förs.

Det kanske börjar bli dags att engagera mig politiskt igen? Även om jag inte ser fram emot att sitta på politiska möten på vardagskvällar igen… 😛

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s