När den första reklamen för Mandelmanns gård dök upp på TV4, blev jag positivt överraskad. Och lite bekymrad. TV4 är för mig inte signumet för högkvalitativ tv, åtminstone inte sådan som inte söndertjatas tills vi inte längre kommer ihåg varför vi en gång tittade på programmet.
Även om nu inte TV4 är sämst i den klassen, för kungen är fortfarande obestridligen Kanal 5. Det är bara att titta på deras program Ullared, som borde ha lagts ned om inte efter första så åtminstone efter andra säsongen. Det var kul med Morgan i början. Och ett antal andra. Men åtta säsonger..?! Och spinoff-serier?
TV4 stoppar in sin Kirchsteiger så fort det blir jul, sommar och ett dussin andra högtider, känns det som. Säsong efter säsong.
Nu vet vi inte hur de kommer att göra med Mandelmanns, men att det var ett underhållande program är det ingen tvekan om. Och väldigt vackert filmat. Det var nästan, nästan så att jag själv skulle kunna flytta ut på landet.
Däremot ville jag gärna besöka dem, men man förstod snabbt att det ville halva Sverige också. Då ville jag det inte längre. Hellre att jag (och några andra likasinnade) avstår våra besök, så att deras lilla gård inte översvämmas av obstinata turister, än att jag tvunget också ska se hönsen och den lilla dammen och dra något djur i svansen.
Fast deras popularitet räddade mitt besök. Det är så många som vill komma på besök, att de i sommar enbart har tillåtit bokade besök. På det viset har man chansen att komma och träffa dem, men det blir inte så många att det förvandlas till Kiviks marknad i kubik. Perfekt!
Sommaren har varit ovanligt svensk (det vill säga med mycket regn och lite värme), men just den här dagen var det faktiskt mest blåsigt än något annat. Och det var okej för oss.
Det första som slog mig var att vägen upp till gården inte var den allra bästa. Inte om man ser till trafiken, som var rätt så intensiv. Smal, lerig och med ett antal mötesplatser. Hur kunde det vara så mycket folk, om man nu behövde en bokning?
Svaret var att det får plats rätt många besökare på gården. Dessutom behövs ingen bokning för att komma åt butiken. Och så finns det säkert rätt många som inte känner till att man måste boka, alternativt chansar på att man kan komma in ändå, vilket gör att antalet bilar blir rätt rejält.
Nåväl, vi hittade lätt en parkeringsplats, det gick snabbt att komma in och sedan… var det dags att börja upptäcka.
När jag såg tv-serien, hade jag lite svårt att navigera bland alla växter, gångar och odlingar som de har. Det kändes som om de alltid hade någon liten undangömd plats att visa upp. Och det första intrycket var likadant; det här är inte byggt eller odlat i så raka linjer precis. Det är en organisk plats, som varsamt breder ut sig i naturen.
Det andra intrycket var att detta var en gård i full gång, trots alla besökare. Verksamheten stod inte stilla. Det var nästan så att jag kände det som om varje besökare borde få en ledsagare, så att folk verkligen tog den hänsyn mot växter, djur och natur som man blev uppmanad till på skyltar.
Om folk verkligen sköter sig där kan jag inte säga säkert, men jag såg i alla fall inte personligen någon som verkade bete sig dumt. Jag såg inte ens någon som bröt mot det allestädes gällande rökförbudet.
Det tog inte många minuter innan jag hörde ett välbekant skratt. Gustav Mandelmann själv var ute och jobbade – förstås. Och klädd i sin »uniform«, kan man nästan kalla den. Fast jag vet inte hur mycket han fick gjort, för det var väldigt många som »bara« skulle fram och hälsa, säga några ord, ta en selfie med honom…
Men han tog det med glatt humör och verkade lika glad och trevlig i verkligheten som man tyckte att han var på tv.
På området finns en restaurang, eller ett trädgårdskök som de kallar det. Där finns både kakor och maträtter. Lyckligtvis var det inga problem att få en glutenfri variant av deras fjälloumi, som jag var nyfiken att prova!
Hur den smakade? Den smakade gott! Det var inte »oj, det här måste jag åka hit för att prova igen«, men gott. Väldigt fräscht och med goda, naturliga smaker. Som om man fått något hemlagat.
Måltiden intogs i ett drivhus, som förvandlats till en servering – eller om det var tvärtom. Maten beställdes och betalades inne i en av byggnaderna, och sedan fick man hämta ut den genom ett fönster en bit bort.
Det tog sin lilla tid att få maten, men det var förståeligt med tanke på hur många som valt att äta där.
Vi var faktiskt imponerade över att det fungerade så snabbt och smärtfritt. Uppenbarligen var det en välsmord organisation, som hittat ett bra sätt att fungera på. Skillnaden mot vår upplevelse tidigare i år, då vår Mors dag-middag blev helt förstörd på Möllebackens våffelbruk på grund av deras totala oförmåga att hantera många bokningar, var enorm.
Var vi nöjda med besöket? Absolut! Även om vi inte hade sett tv-serien, så hade vi ändå uppskattat att få ta del av denna oas mitt på vackra Österlen. Och har man sett den, blir det förstås extra roligt.
Fast alla uppskattar inte platsen och dess förutsättningar. Jag läste ett väldigt negativt inlägg på Tripadvisor, uppenbarligen skrivet av en person som inte förstått poängen med hur det är på Djupadal.
- Ja, det kostar 80 kronor att komma in (gratis för personer under 18 år i vuxens sällskap). Det är helt okej och förståeligt. Bara för att de har varit på tv, så innebär inte det att du därmed har automatisk rätt att komma dit gratis. Det är frivilligt att komma.
- Ja, det är »slitna utemöbler« man får sitta på. Vilket är en del av charmen! Här återanvänder man och försöker att undvika nyproduktion så långt möjligt.
- Ja, det är bara öppet fredag-måndag (fredag-söndag längre fram i sommar) och det krävs oftast att man förbokar. Hur turister ska kunna veta det? Tja, de kan ju göra som de flesta nu för tiden: Kolla på nätet. Eller så får man läsa på skylten…
Däremot kan jag inte uttala mig om toaletterna, eftersom jag aldrig besökte dem, men jag är inte förvånad över att det är utedass som används. Någon annan på Tripadvisor anmärkte nämligen på att man fick »tvätta händerna utomhus i en slangkonstuktion som för tankarna till stenåldern«. Oj, puttenutt! Hoppas att du inte fick in lera i Mercedesen till råga på allt.
Rymdfrost 