Någon gång under min tid på Filmstaden i Helsingborg började den: Jakten på att se samtliga filmer som låg på Internet Movie Databases topplista över de 250 bästa filmerna.
Nu är det besökarna på Imdb som själva sätter betyg och därmed avgör vilka filmer som är »bäst«, så listan är lika subjektiv som någonting annat som handlar om människors bedömningar. Men jag tycker ändå att den är en rätt bra spegling av vad »folk i allmänhet«, om sådana nu finns, anser är de bästa filmerna som har gjorts.
Det är runt tio år sedan jag slutade min anställning på SF Bio och jag har fortfarande inte uppnått mitt mål. Vad var det som gick snett?
Tja, först och främst tar det tid att se film. Och jag har mycket som jag vill se, både bland filmer och bland tv-serier. Den sortens roligheter får samsas med så mycket annat jag gör. Sedan är listan hela tiden i förändring. Nya filmer slår sig in, gamla försvinner – och återkommer ibland.
Fast det som just nu är en stor anledning till att jag inte är lika aktiv, är att det har börjat komma in helt oväntade filmer. Oftast från Indien, Turkiet eller något annat asiatiskt land.
Don’t get me wrong. Självklart kan även dessa länder göra bra filmer. Det är inte bara filmer från Hollywood som ska vara på listan! Men de filmer som har dykt upp verkar inte vara av den kvalitet som krävs för att de förtjänar en plats på listan. Min gissning är att det handlar om internetkampanjer, där man kommer överens om att rösta upp vissa filmer. När tillräckligt många gör det, rubbas balansen och en ganska okänd och inte helt intressant film dyker upp på listan över världens 250 bästa filmer någonsin.
Det är inte kul. Och jag tänker inte titta mig igenom timmar med exempelvis turkiska filmer, bara för att upptäcka att filmerna 1) inte alls är särskilt bra eller 2) försvinner om några veckor för att förmodligen aldrig återkomma.
Som den indiska filmen Andaz Apna Apna. Tydligen en väldigt rolig film, som är två timmar och fyrtio minuter lång..! Här är några av de bästa scenerna. Tydligen.
Är detta tillräckligt bra för att ligga på topplistan..?
Tja, det finns ju åsikter om att listan är riggad och inte alls representerar hur bra filmerna egentligen är, så kanske.
Läget i skrivande stund är i alla fall att jag har sett 223 av 250 filmer.
Några av de filmer som jag förmodligen inte hade sett om inte listan hade funnits, men som jag verkligen gillade:
- 12 Angry Men. Detta svartvita drama från 1957 var verkligen enastående bra. En ung man är åtalad för mord och tolv män, juryn, sitter i ett rum och ska bestämma sig för om han är skyldig eller icke skyldig. Nästan hela filmen utspelar sig i detta enda rum, men det tänker man inte på.
- Sunset Blvd. Vissa filmer börjar bättre än andra. Den här börjar med ett mord i ett pampigt hus i Hollywood – och berättarrösten tillhör den mördade… En man som av en slump börjar umgås med en avdankad stumfilmsaktris, utan att ana hur det kommer att gå.
- Paths of Glory. Den här blev man arg åt. Och ytterst frustrerad. Efter ett misslyckat anfall under första världskriget anklagas tre franska soldater för feghet och ställs inför krigsrätt. De ska tvingas bära det totalt onödiga och orättvisa hundhuvudet, på grund av inkompetensen och ärelystnaden i högre grader.
- Oldeuboi. Den här hade jag aldrig hört talas om. En sydkoreansk thriller från 2003, där en man blir kidnappad och sitter inlåst i 15 år. När han plötsligt släpps ut, försöker både han och vi ta reda på varför. Och svaret och slutet är både överraskande och chockerande.
- M. Ja, den heter bara så, Fritz Langs film från 1931. En barnamördare härjar i mellankrigstidens Berlin och polisen lyckas inte få tag i honom. De andra brottslingarna i staden tröttnar på att ständigt trakasseras av myndigheterna, så de sluter sig samman för att försöka jaga fatt i honom.
Sedan finns det ett antal som jag inte alls gillade, men de kan jag skriva om en annan gång… 😉
Rymdfrost 