CTC26: Fruktföretaget

Det blir inga bilder från den här dagen, för vi tog inte så många – och de vi tog är inte så intressanta att visa.

Den här dagen var nämligen mest inriktad på att försöka lämna tillbaka hyrbilen i ett stycke. Och att besöka några ställen på vägen.

Först ville vi leta upp San Franciscos brantaste gata. Den allra brantaste verkade enbart vara för gående och inte för biltrafik, så vi fick ta en annan som vi faktiskt kunde köra på. Men på vägen dit måste vi ha kört på den näst brantaste gatan, för attans så brant den var… Det var svårt att öva ”start i backe” i den, trots att jag körde automatväxlat, så då kanske ni förstår.

Så småningom begav vi oss söderut till Cupertino, som ligger i det så kallade Silicon Valley. Det är bara ett samlingsnamn på ett område där flera av världens största teknikföretag ligger, så det finns inga skyltar som berättar att man kommit dit. Man bara märker det.

Särskilt när man letar efter ett specifikt företag som vi gjorde idag, nämligen Apple.

(Förutom att Apples adress, 1 Infinite Loop, är kul för folk som kan programmering, så är faktiskt symbolen för kartapplikationen på iPhone en avbildning av hur adressen ser ut i Google Maps.)

Vi skulle bara besöka den affär som Apple har precis vid ingången till sitt huvudkontor. Där köpte vi lite kläder med äppellogga på, bland annat en t-shirt med texten ”I visited the mothership”. Dom säljer inga datorer eller iPodar där, men förutom kläder, nyckelringar, pennor och annat med äppelloggan på så finns det även spel, program och diverse elektroniktillbehör.

Märkligt nog blev jag tillfrågad i kassan om jag var anställd eller om jag var besökare. Emelie tolkade detta som att jag såg tillräckligt nördig ut för att kunna jobba på Apple. Haha!

Själv var jag tvungen att själv fråga en sak som jag har undrat länge: Varifrån kommer den speciella ”doft” som varje ny Apple-produkt har? Oavsett om man packar upp en ny iPod, en ny laptop eller en ny dator från Apple, så är det samma goda doft som känns. Som om de sprejade över någon form av ”teknikparfym” på alla sina saker. Är det metallen som används?

Jag frågade just detta till killen i kassan… som såg helt frågade på mig. ”Vad… menar du?” frågade han. Jag frågade igen och beskrev lite mer i detalj vad jag menade. Hans kvinnliga kollega, som egentligen var upptagen med en annan kund, kunde inte låta bli att snegla på mig när jag frågade. Nej, det där hade han aldrig märkt eller hört någonting om tidigare.

Okej. Men doften finns där likväl! Får se om jag hittar någon annan jag kan fråga om någon gång. Hehe!

Därefter använde vi oss av Apples toaletter. Det fanns inga vid butiken, så vi fick gå in på Apples huvudkontor för att använda deras. Kanske inte helt tillåtet, men varken vakten eller receptionisten verkade vilja stoppa oss. Själv gick jag inte dit för jag behövde inte, men tydligen fanns det en text ovanför spegeln på toaletten som sade ”Now take 20 seconds to debug”. Ännu ett programmeringsskämt!

Folket som jobbade på Apple såg inte särskilt nördiga ut. Det var mest yngre och män, men jag såg även lite äldre och flera kvinnor som gick omkring med id-bricka runt halsen eller fäst vid midjan. Någon hade en t-shirt med texten ”Keeper of the Code”. Nästan alla hade varsin äppellaptop under armen, oftast av nyare modell.

Sedan var det dags för Google, vars huvudkontor ligger drygt 10-15 minuter bort, att få ett besök. Där hittade vi dock ingen butik som hos Apple, så vi bestämde oss för att lämna väskorna på hotellet och sedan lämna tillbaka hyrbilen i god tid.

Nu sitter vi på ett hotell strax utanför SFO, San Franciscos internationella flygplats, och väntar på vårt flyg som ska gå i morgon.

Men vi ska inte åka hem. Inte riktigt än. Först ska vi till ännu ett resmål.

Det börjar på M.

M…ars? M…exico? M…ånen?

Detaljer kommer. Snart. 😉