Filmprat: »Arrival«

arrival_front
Alternativ filmaffisch från Mondo.

Aliens. Gotta love ‘em.

Det finns några filmer som jag kan se om, nästan hur många gånger som helst. Två av dessa har med den här filmen (Arrival) att göra: Kontakt och Närkontakt av tredje graden.

Vad skulle hända om vi en dag fick veta att det finns liv på andra planeter? Intelligent liv. Som antingen kontaktar oss eller rentav besöker oss.

Upptäckten av sådana varelser skulle vara en så otroligt stor händelse, att dess följdverkningar knappast kan överdrivas. Allt skulle påverkas; religion, historia, konst, vetenskap… Precis som många av oss ibland tänker på världen före respektive efter 11 september 2001, så tror jag att alla efteråt skulle tänka på världen före och efter upptäckten av utomjordingar.

I Arrival händer det som vi har sett i så många andra filmer förut: Utomjordiska skepp besöker jorden. Vilka är de? Vad vill de?

(Här är det läge att inkomma med en spoiler alert, för jag kommer även att diskutera filmens slut. Så läs inte vidare om du inte vill veta.)

Det stod tidigt klart att det här skulle bli en »långsam film«. Långsamma, svepande kamerarörelser. Långsam musik. Långa konstpauser. Och jag är okej med det. Visst, det behöver inte vara lika långsamt (läs: stillastående) som det är i exempelvis Stalker, för det blir bara enerverande. Men jag har inget emot en film där man kan njuta av bild, musik och – framför allt – de egna tankarna kring vad som händer på vita duken.

För det här är också en »tänkefilm«. Det handlar inte bara om att tänka på utomjordingar och deras inverkan på jordens invånare, utan på vad som sker med huvudpersonen. Vad hon tänker, känner, upplever. Vad jag själv tänker och känner.

arrival_sprak
Filmens lingua franca består av bläckfisksbläck.

Men… Jag kunde, och kan, inte låta bli att jämföra filmen med en av de bästa scifi-filmerna som har gjorts: Interstellar. För så fort jag insåg att Arrival handlade inte bara om utomjordingar utan även om tid, om hur vi upplever den och hur vi påverkas av den och själva påverkar den, så drog jag direkt kopplingar till Interstellar. Och då är det svårt att konkurrera.

Sedan har jag lite problem med att militären ännu en gång får spela huvudrollen. Eller att de åtminstone försöker spela den (det är ju som vanligt inte de som till slut löser situationen). Jag förstår att det behövs militär styrka för att upprätthålla ordningen, för att se till att inte några nyfikna civila springer in mot rymdskeppet och ställer till med något. Men utöver det… vad sjutton har de med detta att göra? Nervösa människor med vapen är nog det sista vi ska ha i närheten av ett utomjordiskt besök.

Fast ett större problem är att även om det här är en »tänkefilm«, så är det inte så värst mycket tänkande som görs. Okej, dottern som vi ser födas, leva och dö i början av filmen visar sig inte ens vara född än. Tillbakablickarna i huvudpersonens liv verkar ibland vara framåtblickar, syner av en framtid som ännu inte har skett. Språket som hon till slut lär sig av utomjordingarna, visar sig vara en väg in i denna framtid/nutid/dåtid, där allt blandas ihop – och ändå inte.

Men… det säger inte mig så mycket. Det ger inte mig så mycket.

Och det är synd. För jag vill verkligen tycka om den här filmen! Men det går inte. När jag snabbspolar igenom filmen, är det väldigt mörka toner, mörka scener. De åker fram till skeppet, de åker tillbaka. Fram igen, tillbaka igen. Och så lite ljusare scener där huvudpersonen antingen interagerar med sitt ännu ofödda barn eller står vid väggen med utomjordingarna.

Jag vet inte om det är jag som är gammaldags, som är så fast i hur »människan möter utomjordingarna«-filmer ska vara att jag inte kan acceptera hur den här är. Eller att jag inte riktigt vill att mötet ska gå till på det här viset, om det hade inträffat i verkligheten.

Hur som helst: Det här är inte en film jag kommer att se om hur många gånger som helst. Jag tror det räckte med den här gången.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s